Ås

Ås skrev 1356 som As soghn. Namnet kommer från kyrkbyns läge på en ås. Socknen ligger nordväst om sjön Bolmen. Dess område ligger ungefär mitt emellan Värnamo och Smålandsstenar.  Ås består av öppen odlingsbygd med mossmarker. Cirka 310 fornlämningar är bevarade och 50 borttagna. Av dessa ligger cirka 30 stenåldersboplatser längs tidigare stränder av en utdikad sjö. Nära 20 högar och några rösen är av bronsålderstyp. Av elva gravfält är 10 höggravfält av yngre järnålderns typ. Lämningar av två befästa medeltida gårdar finns.

Den medeltida kyrkan var belägen i norra delen av Ås socken. Den var uppförd i sten troligen under slutet av 1100-talet. Det som återstår är grunden och ödekyrkogården. En tradition menar att kyrkan varit utsatt för brand och skövling av danskarna under nordiska sjuårskriget på 1600-talet. I och med befolkningsökningen under 1700-talet blev kyrkan för liten. Visserligen hade man försökt utöka kyrkan genom att bygga om släkten Fleetwoods gravkammare till vapenhus för att vinna utrymme men detta visade sig inte tillräckligt. År 1869 uppfördes den nya kyrkan i efter ritningar av Johan Erik Söderlund vid Överintendentsämbetet men inte på samma plats som den gamla utan på en helt ny, nämligen på en höjd några kilometer söderut i byn Karaby. År 1870 invigdes den av biskop Henrik Gustaf Hultman. Arkitekturen betecknas som en övergång från empiretidens ideal till det senare 1800-talets nyromantik. Den gamla kyrkan stod fram till 1890 som ödekyrka då den revs. Från den gamla kyrkan har det bevarats en predikstol från 1651 och en medeltida dopfuntscuppa.

De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Norra Västbo kompani, och Smålands grenadjärkår, Jönköpings kompani.