Jönköpings hospital
Hospitalet har sitt ursprung i ett helgeandshus som inrättades vid 1400-talets mitt. I samband med reformationen slog Gustav Vasa ihop helgandshuset med klostret till en institution som kom att kallas Jönköpings hospital. Hospitalet var också en del av fattigvården.
1777 öppnades Jönköpings lasarett och hospitalet ansvar övergick alltmer till vård av mentalsjuka. 1825 drogs Jönköpings hospital in och patienterna överflyttades till Vadstena.
Dokument
Jonas Frimolins kassabok
Jönköpings lasarett
Lasarettet öppnades 1777 i provisoriska lokaler, ett trähus i anslutning till Johan III:s hospital. En ny lasarettsbyggnad med 8 sängar stod klar i oktober samma år. Lasarettet finansierades av staden samt genom avgifter från länets socknar.
En ny lasarettsbyggnad med 50 sängplatser var klar 1825 varvid de gamla lokalerna så småningom kom att nyttjas som kolerasjukhus och senare som epidemisjukhus.
År 1862 infördes landstingen som fick ansvar för sjukvård. Detta innebar en stabilisering av lasarettets ekonomi.
En ny lasarettsbyggnad, med 80 sängplatser, på Västra klinikernas område var färdig 1877. Här fanns lasarettet kvar i mer än 100 år tills dess att Ryhovs länssjukhus invigdes 1988.
Dokument
Sjukhusvården i Jönköping 1777 till 1977
Ryhovs mentalsjukhus
Ryhovs sjukhus, ett mentalsjukhus, togs i bruk 1934. Det inrymdes i dels i de tidigare kasernerna till infanteriregementet I12 och dels i nyuppförda byggnader. Med plats för uppemot 1700 patienter var sjukhuset ett av landets mentalsjukhus. Personalstyrkas uppgick till över 400 personer.
Patienterna kom främst från Jönköpings län också från angränsande delar av Skaraborgs län.
År 1988 blev sjukhuset en del av Ryhovs länssjukhus.
Dokument