Stadens Församlingar

Kristina kyrka uppfördes mellan 1649-1673 med och byggdes med sandsten från Knektakällan i Trånghalla. Det skall ha funnit en provisorisk träkyrka tidigare som brann ner 1612. Nuvarande kyrka är uppkallad efter drottning Kristina, som var regent när grundstenen lades på Kristinadagen den 24 juli 1649. Kyrkan med långsida och gavel fick sitt torn först 1686. Ritningar till kyrkan uppgjordes troligen av slottsbyggmästaren Hans Fleming. Kyrkobyggnaden förstördes vid den stora stadsbranden 1790 och kyrkan restaurerades och erhöll i stort sett sin nuvarande form. I kyrkan på den norra väggen hänger en oljemålning med korsfästelen utförd av kyrkomålaren Edvard Orm 1722. På södra väggen hänger en annan tavla, föreställande musicerande änglar vid Kristi grav. Den är målad 1881 av Georg Pauli, bördig från Jönköping. Altartavlan är målad 1738 av fransmannen P C Cazes och har som motiv konungarnas tillbedjan av Jesusbarnet. Vid koret finns det också en förgylld sol med Tetragrammaton, vars snickerier är gjorda av Bernhard Andersson, född i Jönköping, uppvuxen i Nässjö och som tog sig efternamnet Andell. Predikstolen är från 1825.

Till Kristina församling hörde annexförsamling Jönköpings slottsförsamling mellan 1600–1851 med egen präst. Staden växte kraftigt och vid utbrytning 1852 namnändrades församlingen till Jönköpings Västra församling och från 1927 (dock använt redan tidigare) till Jönköpings Sofia församling. Församlingen utgjorde till 1852 ett eget pastorat. Under perioden från 1852 till 1924 var Jönköping Kristina (Östra) moderförsamling i pastoratet Jönköpings Kristina, Jönköpings Sofia och Ljungarum.